Vi hade lite otur med vädret de sista fyra dagarna så det krävdes ganska mycket kläder för att inte frysa i backen. Just denna dag hade Meja valt att ha sin lila tubhuva uppdragen över näsan för att inte frysa. Men hjälmen tryckte tydligen lite väl hårt för mössan lämnade efter sig små morrhår på kinderna =)
Det är inte varje dag man passerar i denna rondell, men efter en veckas skidåkning längtar man lite efter den mer ovala rondellskylten vid Träffpunkt Möllstorp.
Det är en helt fantastisk vy som möter en efter ca. 70 mil på vägarna, då inser man att det trots sittkramp är väl värt att vänta på. I år gick resan till Stöten där vi också var första året med tjejerna och dom ska åter till Vargens skidskola och Vargen afterski =).
Trots tjat om skidor stod vi fast vid vårt beslut om att inte köpa längdskidor detta året. Detta även att Mejas stora blå blinkade måååånga gånger ;) Men så kvällen innan kom jag på att vi har en granne med ett "guld" förråd innehållande de flesta prylar ett barn kan önska sig och tänka sig att det fanns ett par flickskidor i perfekt storlek, bara att spänna på sina vanlig skor. Helt magiskt hur saker löser sig i bland... För det här var inte bara tjat om ännu en pryl för i skolan skulle Skol-Vasan köras (dom som inte hade skidor fick naturligtvis gå) och vi har en dotter med enorm vinnarskalle så att gå fanns inte i hennes alternativ, att "ge upp" utan att få en chans att visa vad hon kan (trots att hon aldrig stått på ett par skidor förut). Jag gillar den tjejen =))
I dag har det lagts pussel på Algstigen. Vad gör man när mamman och pappan i huset ligger som döa sillar i vars en ända på soffan? Då är det bra att hitta pusselgömman som vi inhandlade då Leksaksmagasinet hade utförsäljning nere på Köpstaden. Tre stora pussel pusslades ihop på alldeles för kort tid, tjejerna är ju superduktiga! Dags att köpa större utmaningar med fler och mindre bitar och varför inte en pusselmatta att kunna rulla ihop pusslet på. Presenttips kanske =)
För en stund så trodde man att vintern skulle vara slut och att våren var på väg. Men det visade sig som så många gånger förut att vintern är starkare än man tror, för utanför fönstret denna dag dalade flingorna sakta ner. Det jag blir mest besviken på är att det inte ligger kvar tillräckligt mycket på vägarna för att tjejerna ska kunna åka spark och att pulkabacken är grön på vissa sidor där solen stått högt. Ska det nu fortsätta att vara vinter så kan väl dammarna vara frusna och snön ligga kvar!
I vår familj är alla hjärtans dag en kommersiell dag så här köps inte kärlek
- här görs den!
På menyn denna morgon:
- En tallrik f-fil med björnbärssmak
toppat med naturell yoghurt i hjärtanform och ett hallon
- En vit fibermacka med smör alt. smör och kaviar
- Lite frusna hallon som tillbehör
- Ett glas mjölk
En bra start på dagen! ;)
För att få denna dag lite extra speciell då vi har en sjukling hemma från skolan stannade jag till vid bageriet när jag hämtade Meja vid 2-tiden, för att köpa lite fika och vad kunde passa bättre än vaniljhjärtan =)) Som om inte det vore nog hade vi kvar tårta sen morfars kalas som vi mumsade i oss och den var ännu godare nu när den fått stå i ett tag och safta till sig. Så tack söta älskade mamma Laila för fikat ;)
Snart kommer mannen hem och kvällen nalkas. Hos oss blir det nog en vanlig kväll med matlagning, tvättning och läxläsning. Ridningen får vackert vänta till nästa vecka då stora tjejen fortfarande är medtagen efter sin feberperiod. Kanske att vi myser ner oss lite extra i soffan med töserna framför TV:n och bäddar om dom extra mycket när dom ska sova, för visst är det mysigt att ha det lite speciellt just på Alla hjärtans dag!
Stor kram till er alla på Alla hjärtans dag!
//Malin
Ja, jag är bortskämd - men det är jag värd =)
Har lärt mig att positivt tänkande är bra rent medicinskt så det är klart att jag är värd denna leksak (trots att jag har dåligt samvete för att jag tjatat lite, gett gliringar & sett ledsen ut många gånger för att få min vilja igenom). Vi har ännu bara hunnit baka muffins med hjälp av vår "Leila" men vilka muffins sen =)) Den går huuuur bra som helst och jag äääälskar den! Men tro inte för den skull att jag slutat älska min man. Jag vet att han är minst lika glad för vår "Leila" som jag, han är bara lite för stolt för att erkänna det ännu (jag ser nog hans blickar glida förbi "Leilas" runda former) det märks att han blir mer och mer sugen på att pilla lite på knapparna - Jag är kär men det kanske mannen också är?!?
Självklart står det en "Leila bakar" bok lutad mot kaklet i köket ;)
